En uppskattad styrelsekamrat och en sann hembygdsvän finns inte längre med oss. Göran har lämnat ett stort tomrum efter sig, men i vårt minne lever han kvar. Han var hängiven arbetet i hembygdsföreningen och otaliga är de besökare han guidat runt i museet och på HK. Han tillhörde styrelsen under många år och axlade ordförandeskapet under 2008-2010 och ett uppoffrande år 2014. Vi kompletterade varandra väl i styrelsen, men nu har en viktig kugge gjort sitt. Den sorgen tar tid att läka. Sitt hjärta hade han gett till Barbro och familjen, men där fanns också en stor plats för Yxhult AB och Ytong. Mycket av hans levnad kom att vävas samman med Ytong. I Yxhult hade han börjat sin bana, utvecklats och funnit sin plats. I sitt bokslut kan han vara nöjd med sin livsgärning. Det står en tom stol i styrelsen- Vi saknar dig!
Ja vandrar mina vägar över slätt å gynom skog
å stjärnera di följer mej, så sällskap har ja nog
Mitt i sorgen efter Göran vill vi gärna minnas de ljusa stunder vi haft tillsammans med honom och hans Barbro. Stunder och samtal som kunde handla om det mesta, men som ofta slutade med ett skratt och en lustig eller underfundig kommentar från Göran. Givetvis handlade samtalen ofta om vårt gemensamma intresse - Yxhultbygdens Kultur- och Hembygdsförening, en förening vi alla var djupt engagerade i. Såväl Göran som jag hade ofta stora och högtflygande planer och projekt på gång, kanske ibland väl utopiska, något som våra lite mer sansade och jordbundna damer smärtsamt påminde oss om.
Kvar finns också minnet av en man som uträttat så oändligt mycket under sina år inom Yxhultskoncernen och även inom Hembygdsföreningen, ett arbete som kommit både företaget och hembygden till del.
Göran Zuaw var en man som verkligen satte avtryck - Vi är många som saknar honom...
Anders & Monica Tisell
Vi binder en krans av minnen.
De vackraste och finaste vi har.
Vi vet att de aldrig vissna.
Hos oss är Du alltid kvar