Annie 40 år skulle vi ha firat idag, en glädjens dag. Vi kommer alltid att minnas dig med glädje och dessa minnen ger oss en så stor tröst.
Vi saknar dig oändligt.
Finaste vän!
Som jag saknar dig..redan. Så tacksam för dig och vår vänskap. Tacksam för att du valde mig som vän där nångång i 3.an och sen fortsatte att vara min vän i alla år.
Är så tacksam för att du orkat lyssna( och skällt )på mig i alla år. Kommer alltid höra dig säga
-"skärp dig, du klarar det!" När jag tvekar på nåt som jag borde göra! För är det nåt du lärt (oss)mig eller fått mig att förstå så är det att "vara med på allt som är roligt och så onödigt att missa saker pga oro"
Tacksam för att ditt motto var just det den sista tiden så vi hann och fick uppleva så mycket tillsammans trots sjukdom.
Tack fina vän för allt!
Älskar dig!
Snart är dagen här. Finaste Annie, som du saknas! Snart tar vi avsked men jag kommer se det som ett avsked av det kroppsliga skal du fått använda för att fysiskt kunna finnas.
I sorgen och saknaden finner jag styrka i att tänka att självaste du med ditt fina inre fortsätter finnas så länge vi finns. Jens, Emma, Alva och jag ska så långt som det bara är möjligt, alltid försöka få goaste Valter att känna hur du på något vis närvarar. Kanske blir det med en bild, en kommentar från tidigare, en händelse, dina fina värderingar, din glädje men även den del som jag alltid beundrat så hos dej, din styrka! Alltså den styrka och envishet du haft är helt otrolig. Det är inte för inte jag vid de gånger vi pratat om livets stora utmaningar kallat dej för ”Annie min envisaste krigare”. Mina minnesord till dej på denna sida blir därför framtidsord. Annie, vi säger hej då till din kropp men framåt kör vi fullt ös och tar hand om varandra och då framför allt dina grabbar. ”Wockandwoooul”, alltså Valters rock and roll =), helt vanliga vardagsmiddagar blandat med mysiga högtider., all musik jag kommer lyssna på. Du är inkluderad i allt och varje gång någon av oss är ledsen ska din styrka kunna uppbringas och föras fram. När jag ändå nämner musik finns det en mening som är så fin men vet att både du och jag egentligen dissar låten ;). Men här kommer den. En vacker metafor där du är högst närvarande: ”en ängel flög förbi, mot himmelen så fri, men hon lämnade sitt leende på vår jord”.
Tack för allt!
Du är för alltid med oss <3
Linda
Min fina fina vän. Det är så otroligt svårt att förstå vad som har hänt. Jag kommer sakna din glädje, din spontanitet, att du var så ärlig och att du alltid hade något klokt att säga. Du har varit en riktigt bra vän.
Varje gång jag ser färgen gult tänker jag på dig. Eller när jag ser pigga, spralliga ögon som lyser. Och jag ska alltid minnas vilka fina stunder vi haft och hur mycket roligt vi gjort tillsammans.
<3
Älskade Annie !
Kommer så väl i håg vårat första möte, du med tjockt rött hår och ett litet hallon
till mun bajsade en hög senap i mitt knä.
Du är som solen,månen o stjärnorna alltid med oss
Älskade Annie, vår dotter som endast 37 år ung har lämnat oss. Sorgen är så obeskrivlig svår att bära. Vi kommer alltid att sakna dig men minnas dig som den glada, positiva, kärleksfulla, kloka, ärliga person som du alltid har varit. Vi ska berätta mycket för lille Valter 4 år så han aldrig får en chans att glömma dig. Annies motto:
Ha kul, skratta mycket, ställ aldrig in roliga saker, ta hand om varandra, det mesta ordnar sig till slut, ge inte upp. Vilken kämpe du har varit!
Vi älskar dig oändligt!
Ta mig till havet
så jag får höra vågorna brusa
känna havsbrisen smeka min kind
Tack för denna korta tid
Sov gott lilla vän
Min finaste Annie.
Du frågade mig om jag ville ha något minne av dig, men är det något jag har så är det minnen med dig. Ett liv av minnen. Vi har firat jular och midsomrar ihop. Vi har lärt oss åka bräda ihop, dansat på Marleys ihop (tack Annie och hennes vänner som lät en lillkusin följa med), firat födelsedagar, student och konfirmation ihop. Ja, alltid med mig ett år i släptåg. För Stefan och jag var lite som ett släptåg på dig. Vi ville ju gärna att du skulle vara med på allt, även de fånigaste lekarna du var för stor för ;). Tack för alla övernattningar, stanfikor, klädpåsar, dansutekvällar och telefonsamtal. Tack för alla resor till Norrfjärden, tack för killbacken, godis på Göstas, spännande strandkvällar och blodsmällda myggor i gäststugan.
Tack för alla skratt.
För det finns inga jag skrattat så mycket med som med lillkusingänget.
Och tack till mina fina mostrar och mamma som hållit ihop hela vår släkt så att ALLA vi kusiner fått ha varandra - alltid.
Jag saknar dig för alltid. Eller längtar efter dig, för så ser jag det. Tills vi ses igen.
Tack för din tid här Annie. Den blev dock alldeles för kort... Vila i frid.
Du finns i våra tankar,
Ove, Jan, Emma och Ville