Datastrul tog bort den viktigaste raden i minnesordet. Så här kommer ett tillägg:
Lars-Erik var i många avseenden en stor man. Varm, generös och humoristisk.
Hej då Lars-Erik.....
Det känns märkligt att du inte längre finns bland oss.
Jag har känt dig sedan 1975. Det blir alltså 43 år sedan vi flyttade in i ett kollektiv med två kompisar. Ganska snart blev det långa kvällspromenader och så småningom blev vi ett par. Jag vill helst minnas de första 15 åren med småbarn och många jourer för oss båda men också mycket glädje. Och helst inte tänka så mycket på de sista åren som var tunga för dej Lars-Erik.
Hoppas du har det bra nu....
Lars-Erik var min vän sedan sjuttiotalet. Tyvärr bodde han så ocentralt (långt från Luleå) de senaste decennierna, så vi träffades alldeles för sällan. Men den som känt LEG kommer aldrig att glömma honom och från honom har jag bl a snappat upp ett antal sentenser som jag ofta kommer på mig själv med att använda, t ex "blir det bättre än så här, så blir det inte bra".
Tack för allt Lars-Erik!
Jag är glad över att få ha arbetat ihop med Lars-Erik, mer känd som doktor LEG (utifrån sin signatur i journalsystemet), de sista åren innan han gick i pension. Han väckte mitt intresse för medicin, och sist jag råkade på honom kunde jag meddela att jag börjat studera till läkare. Han frågade om jag inte var riktigt klok, men frågan var ställd med den bitska humor och värme som jag förknippar med ”dr LEG”. Beskedet om hans bortgång var oväntat och väcker sorg. Vila i frid.
Jag är tacksam för ett mångårigt mycket gott samarbete, Vila i frid Lars-Erik!
Jack