En kär vän har lämnat oss. Tänk så roligt vi har haft på våra resor tillsammans med våra män,många saker som kommer upp när man tänker på dig. Du var tryggheten på våra resor och planeringar, oj va vi har skrattat. Tack för alla år som vänner fina Gun-mari. Saknar dig. Kram och sov gott vi syns i Nagialia .
Har i så många år beundrat Gun Mari för hennes livslust, alltid glad och positiv trots hennes sjukdomsbild. Så sorgligt att hon fick lämna hennes älskade familj alldeles för tidigt. Sov i ro kära du.
Vi minns Gun-Mari som, en alltid glad och positiv person. Genuint intresserad av människor. Alltid tillmötesgående och villig till kontakt. Och en STOR KÄMPE, trots nedsatt hälsa med allt vad det innebar. Tiden i Pengsjö med er som familj kommer vi alltid att minnas..... Styrkekramar till hela familjen från oss! /KRAM från familjen Hermansson, Östansjö
För mig var du en härlig person och kär kusin.
Trots alla dina motgångar med din sjukdom var du alltid så positiv ändå, det är och var beundransvärt. Hoppas du och Åke har det bra tillsammans där ni båda är nu.
Allt känns tomt. Alla ord för små. Alla blommor för bleka. Ingenting kan beskriva det jag känner kanske ett virrvarr av kärlek, förtvivlan, rädsla, värme, panik, vemod, nostalgi, meningslöshet, ömhet.
Trots alla hinder var du tryggheten och den som visste allt, kunde allt, mindes allt. Den som tog hand om alla. Inte bara mig och familjen utan alla som behövde tröst öppnade du ditt hjärta för.
Du hittade styrka trots allt det svåra. Du såg förbi problem och hittade lösningar. Då jag gjorde misstag höll du om mig och sa att du älskar mig oavsett.
Du såg mina barns ögon formade som dina. Du log när du mindes din egen barndom och vår. Jag sa inte alltid högt hur mycket du betydde men jag vet att du visste du kände det i kramarna och när jag frågade hur du mådde.
Jag är förståndig och vet att livet går vidare. Men just nu är jag din lilla flicka som är ledsen på sitt rum. Som längtar efter dig och känner sig ensam. Tiden får gå och mamma det kommer att bli bra. Det kommer fina stunder.
En sista hälsning
Vila i frid
älskade
syster
jag ville skriva dig de ömmaste ord
men det är svårt
bokstäverna för små
orden för futtiga
meningarna för tomma
ute faller snön
allt för många flingor att räkna
allt för många tårar att räkna
de man älskar
älskar man ju bara
och jag älskar dig
när jag somnar på kvällen
med ditt nattlinne på
känns ditt hjärta så nära
precis bredvid mitt
någon gång tar man sitt första andetag
någon gång tar man sitt sista
så vart du än går
måste du gå
jag har förstått det
Vila i frid kära vän.
Tack för den glädje du spred till oss.
Din förmåga att alltid se det positiva.
Din givmildhet och din humor.
Till vår lycka fick vi vara med dig.
Dock en alldeles för kort stund.
Hälsningar från dina kollegor!
Med varmt deltagande
Offatbart att du är borta, Gun-Mari.
Tack för att du funnits, och för att vi fick lära känna varandra!
En sista hälsning
Vila i frid.
Vänskapen höll i sig under alla år. Det är ju så riktig vänskap fungerar. Med tiden fick vi egna familjer. Vi födde våra underbara barn. Och inte nog med det, barnbarnen kom och förgyllde våra liv ytterligare. Vi har genom Instagram och facebook kunnat följa händelser i våra liv. Tänk att jag fick dela glädjen med dig genom att berätta att jag skulle bli mormor. Och visst är det förunderligt att lille Wille kom till världen samma dag som du gick bort!
Kära bästa kompis från barndomen. Det här får bli min sista hälsning till dig.
Kram och Vila i frid.
Ulrika.
En sista hälsning.
Vila i frid, kära vän.
En underbar människa har fått lämna oss alldeles för tidigt .Hon var ljuset på självdialysen där hon hittade på otaliga saker ofta med Björns stora hjälp . Ex Våffeldag ,ost &kex, Vin provning ,mm.
Våra tankar går till familjen
Vila i frid. Vi tänker på dig.
En sista hälsning.
Vila i frid, seglarkompis.
Troget har Du alltid strävat
tills du inte kunde mer
Frid vi önska nu Ditt hjärta
Frid som icke världen ger
Tålig var Du intill slutet
Hoppet höll du alltid kvar
Minnet skall förbli i ljuset
Minnet av hur god du var
En sista hälsning!
Ann-Cathrine och Leif Ulander med familj