Några ord om mamma Marie från min Facebooksida:
Varje livsöde är en historia värd att berätta och minnas. I helgen somnade vår kära mamma Marie in efter ett liv som kan tyckas oansenligt, men som ändå innehöll ett stort mått av mod och framåtanda. Hon skulle ha fyllt 85 år i år.
På bilden sitter hon som ung längst fram till höger med sin familj. De levde under ytterst enkla omständigheter i ett litet hus vid vägens slut djupt inne de västerbottniska skogarna.
Mamma var sladdbarnet, betydligt yngre än sina syskon. De äldsta syskonen stannade kvar i trakterna kring barndomshemmet. Hennes storebror Arne, den näst yngste i syskonskaran (till vänster på bilden, bakom föräldrarna) valde att ge sig ut i världen bortom Rörträsk, byn där de växte upp.
Mamma kom att stå Arne nära, och han var en inspiration för henne när hon själv valde att söka sig bort från den lilla byn.
Hennes livsresa kan tyckas futtig i dag, men den förflyttning hon gjorde från familjens enkla tillvaro i Rörträsk till ett liv som chic ung kvinna i Skellefteå var ett stort kliv.
När hon kom till stan arbetade hon som servitris på ett populärt kafé där hon garanterat drog blickarna till sig. Hennes kärlek och blivande man, vår pappa Göran, var en flitig besökare, har hon berättat.
Nu har de återförenats efter många år. Mamma var så fin och såg så harmonisk ut där hon låg på sin dödsbädd, så ömsint omhändertagen av den underbara personalen på det äldreboende där hon levde sina sista år.
I den demenssjukas förunderliga värld gjorde hon den sista tiden många imaginära resor hem till Rörträsk, och berättade hur hon träffade sina föräldrar och syskon som hon längtade efter.
Min syster och jag kastade oss på första flyg upp till Skellefteå när mor i helgen plötsligt och oväntat blivit akut sämre. Vi kom fram två timmar för sent.
Den stund vi fick vid hennes sida blev ändå väldigt fin, fylld av tårar, känslor och minnen.
Tack för allt, mamma. ❤️
Minnesord publicerat i Norran 2020-01-18:
Söndagen den 12 januari avled Marie Steinvall, Skellefteå, vid 84 års ålder. Närmast sörjande är barnen Anders och Karina med familjer.
Marie föddes i den lilla byn Rörträsk, tre mil öster om Jörn. Hon var yngst av fem syskon i en familj som under enkla omständigheter levde i ett hus där vägen tog slut. Som ung bestämde sig Marie för att söka sig bort från livet i den ensligt belägna byn och hamnade så småningom i Skellefteå.
Att döma av bilderna från hennes unga år förvandlades hon snabbt till en chict klädd och levnadsglad ung kvinna i staden. Marie arbetade till en början på populära Ainas kafé, där en flitig gäst var en skojfrisk ung man som hette Göran och som snart blev hennes stora kärlek.
Marie gifte sig med Göran och tillsammans fick de barnen Anders och Karina. Efter några tidiga år på olika adresser hamnade familjen så småningom i det då nybyggda Sjungande Dalen, som under en stor del av Maries liv blev hennes hem. Hon arbetade under en rad år som ansvarig för lokalvården i Polishuset i Skellefteå.
Marie var en omtänksam och uppskattad person som levde ett liv likt det många kvinnor ur hennes generation levt; tagit ansvar för hem och barn, anpassat sig efter omgivningen och aldrig prioriterat sig själv. I en annan tid hade hon, med den drivkraft som en gång förde henne till ett nytt liv i staden, sannolikt fått uppleva mera.
Sedan maken Göran gått bort 2002 föredrog hon en tillvaro i stillhet. De sista två åren av sitt liv bodde hon på äldreboendet Trivseln i Ursviken, sedan hon sjunkit allt djupare in i demenssjukdom. Trots att hennes minne snabbt försämrades levde hon upp under tiden på Trivseln, stimulerad av en underbar personal från när och fjärran som ömsint tog hand om henne.
ANDERS OCH KARINA
Varmt var ditt hjärta
Och glatt ditt sinne
Ljust och soligt
Lyser ditt minne
Livets slut kan ingen hindra
men vakta minnen kan sorgen hindra.
En sista hälsning
Faster Marie, du har betytt mycket för oss under vår barndom och somrarna i Skellefteå. Du finns i våra tankar!
Sov i ro
Tack för god vänskap
En sista hälsning
Klockorna ringa så
sakta till ro
Nu har Du funnit ett
ljusare bo
Aftonens stjärna lyser
så blid
Vila i frid.
En sista hälsning.