Kajsa Sundström

Idag går mina tankar
till alla mammor som fått lämna sina barn på jorden fast det känns för tidigt. Inte ens krig eller sjukdom kan stoppa kärleken, men det gör ont ändå att inte få fortsätta omfamna och lära känna varann ett tag till.

Jag tänker också på alla oss vars förälder lämnade jorden innan vi riktigt var redo, för att vi kände att vi hade så mycket mer att mötas kring, eller för vi inte riktigt var redo att släppa allt som inte är kärlek. Alla som inte fått ha varann, inte känt varann, eller inte känner att de haft varandra tillräckligt.
Det är aldrig för sent att älska. Ändå.

Tack säger jag för alla oss som fått ha de sina en lång eller liten stund. Ta för alla som älskar varann tvärs genom allt skenbart; tid, liv, död, vått, torrt.

Mina kärlekstankar går till er som behövde pyssla om era barn, era kära, ert kärleksarbete, eller er själva, och kom för sent, eller inte alls, till en begravning. Tack för ett gott val.

Vi fick ha Kajsa på jorden länge. Det tackar vi för. Så roligt och märkligt det var att få träffas i människodräkt här i det råddiga jordiska förklädda paradiset.

Den sista tiden i hennes liv, när hon inte kände igen ens Miriam och inte ens Yngve på fotografierna jag satt upp på hennes vägg, då pekade mamma på sin pappa Valter och sa: Det där är ju Valter! Han är så vacker!

Nu säger jag farväl till dig Kajsa och ska snart sjunga för dig i S:ta Birgittas kapell. Och sjungt för dig har jag gjort flera gånger, diktat om ditt mod, din skärpa, din stilistiska konst, energi, ditt engagemang - din värme, humor och alla skratt.
I vilka samarbeten vi än har haft har du alltid varit lika engagerad, alltid vänligt förväntansfull att läsa manus. Jag kunde alltid lita på att du verkligen läste igenom, sådär ordentligt som man önskar. Du kom, ofta dagen efter, med dina fina blyertsanteckningar i kanten, ändringar jag alltid tog rakt av!
Vår tre veckors turné i USA gav oss speciella minnen och möten. Hur vi sörjde med kvinnorna i San Fransisco när det blev klart att Reagan återigen vunnit presidentvalet. Och hur vi stod småpratande, köande utanför Blue Note i New York för att lyssna på de mest lysande jazzband, alltid sista insläppet!
Kajsa - och Bengt - så härligt har det varit att se er kärlek och minnas alla spännande samtal jag och Bengt Erik haft med er. Imorgon sjunger vi och spelar för er, sången om de äldre älskande, Jaques Brels La chanson des vieux amants...min härliga, ömma, underbara älskade, jag älskar dig från det att solen går upp till dagens slut.
Vilken förebild du varit Kajsa!!

Kajsa

Tack för fina minnen från vårt samarbete kring doktorsavhandlingen. Jag var en ledsagare som också hade till uppgift att försvara ditt originella och fantasifulla arbete
Hälsningar från
Töres Theorell

Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det gav mig två ögon
Och när jag dem öppnar
Kan jag klart urskilja
Det svarta från det vita
Och högt däruppe himlens mantel strödd med stjärnor
I mängden människor, alla som jag älskar

Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det har gett mig hörsel
Som i all sin vidhet
Fångar natten och dagen
Syrsor och småfåglar
Turbiner, hammare, ett hundskall och ett ösregn
Och röstens ömhet hos den som jag älskar

Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det har gett mig ljudet
Och hela alfabetet
Så att jag fick orden
För tankarna jag tänker
Moder, vän och broder, ljuset som upplyser
Den karga väg min älsklings själ ska vandra

Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det gav mig lång vandring
För så trötta fötter
Jag gick genom städer
Genom djupa vatten
Över stränder, berg, i öknar och på slättland
Hem till ditt hus och dina gröna ängar

Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det har gav mig ett hjärta
Som i grunden darrar
När jag ser på frukten
Av det hjärnan skapar
Och det goda så långt borta från det onda
När jag ser in i dina klara ögon

Jag vill tacka livet
Som gett mig så mycket
Det har gett mig skrattet
Det har gett mig smärtan
Så att jag kan skilja
Lyckan ifrån sorgen
De två ting som skapar alla mina sånger
Och mina sånger som är era sånger
Och alla sånger som är samma sånger
Och mina sånger som era sånger
Och alla sånger som är samma sånger

Violeta Parra

TILL MINNE AV
Kajsa Sundström
har
Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna
mottagit gåva från
Hanna Olsson


Kära Kajsa,du, Agneta och jag delade verkligen hoppet om att skapa en jämställd värld för kvinnor och män, och en sexualitet som förde människor närmare varandra. Och barnen skulle vara önskade! Vi gjorde verkligen vårt bästa! Varmt tack för de åren i våra liv!

Tack Kajsa

”Nu äntligen skulle jag få prova själv”. (Kajsas dagbok hösten 1962)
”Det kändes som om jag skulle sprängas i tusen bitar. Det kändes härligt”. (Kajsas dagbok april 1963).

Tack Kajsa

Litet Sara Lidman:

"– Farmor vars var jag innan jag föddes.
– I Fridas maga var du.
– Vars var mamma då innan hon föddes.
– I din mormors maga var hon
….
– Men då på den tiden medan mamma låg i mormors maga – vars var jag då? Måst väl ha varit någerst! …
– Ja jo det förstås. I potatislandet å luften å i kojuvret …  I allt det som mormor å mamma din levde på. Å n’Franz förstås. Ska man vara riktigt spetsfundig kan man säga att du fanns i potatis som inte hade växt ut än men som skull bli å skull ätas opp å giva näring åt mormora å mamma din. Å i höet som kon åt. Hon som födde en kalv som blev en ko som gav mamma din å dej mjölk.
…
– Samtidigt var du i gräset och potaten å i mormors maga. He jer så man kan sääj att du var både allomstans å ingenstans.”

Ur "Hjortronlandet"

Tack Kaisa!
Du var en förebild för oss så många. Låt allt arbete kring kvinnors hälsa och reproduktions hälsa fortsätta i din anda! Du behövdes och vi önskar att många följer efter i din anda. Det vore det bästa att ära ditt minne!