Marika Sahlin

Kära Marika!
Så tomt fortfarande, saknar dig. Första gången vi sågs och lärde känna varann var Hanna och Henrik bäbisar. Det var vår/försommar och vi satt med varsin unge på ängen i Torvalla, och du tog kontakt. Det var första ängsliga utevistelsen med de små efter Tjernobyl och vi oroade oss för hur farligt det kunde vara.
I alla år har vi hållit kontakt, skrivit, ringt, messat. Sista mötet var sommaren -19, och sista kontakten var 10 dagar innan du rycktes bort. Då mådde du bra, skickade en bild av dig själv för att visa mig att du faktiskt var pigg och glad och förhoppningsfull.
Saknar dig!

Marika! Du fattas mig!

Känns så overkligt att du lämnat jordevandringen men vet att du nu är i goda händer. På en plats där friden råder och ingen sjukdom mer finns.

Jag satt precis I trädgården och lyssnade på kyrkklockorna som ringde för dig. För mig är du en av de största Yrkesmässiga förebilderna som funnits. Så engagerad, så mycket kunskap, så klok. Du fanns alltid där när jag hade frågor, funderingar, när det var något som var jobbigt, eller roligt för den delen! Kommer aldrig glömma när du satt i kontorsstolen med benen i skräddaren, jag blev lika fascinerad varje gång jag gick förbi. Jag ska göra mitt absolut bästa för att använda och föra vidare allt jag lärt mig av dig! Sov gott Marika

Våra tankar hos dej Marika och hos dina fina barn.

Vila i frid

Saknar dej Marika.. Sov så gott. Mina tankar går till din familj.

Fina Marika - Tack för att jag fick chansen att lära dig! Vi hade alltid ett gott samarbete och du gav mig ofta så fina lovord, ibland för fina. Kommer att sakna dig i korridorerna på jobbet. Vila i frid.

Tack för alla fina minnen som jag för alltid kommer bära med mig.Minnen av dig som en mycket kunnig och engagerad arbetskamrat.Minnen av en vän som på olika sätt visade äkta omtanke.Det kunde vara ett långt telefonsamtal,korta små sms eller tips på läsvärda böcker.Minnen du gav som en sann vän.

När en blomma bryts av
i sin vackraste blom
då blir marken så trist,
och så fruktansvärt tom
Men kanske ändå
att det någonstans finns
en äng eller undangömd skreva,
dit blommor som brutits
för tidigt får komma
och fortsätta andas
och dofta och blomma och leva.
Atle Burman

Tänk om det är möjligt att ses till hösten - då kommer jag till Ånge...., skrev Du till mig i början av sommaren. Jag såg fram emot det, men nu blir det inte så. Jag saknar Dig och kommer alltid att minnas Dig som en god kollega och vän, i vått som torrt!

Marika,
Saknar våra samtal. Din klokskap, humor och varma realistiska syn på frågor som hör livet till var berikande att ta del av. I somras delade vi minnen och kunskaper om blommor; var växer kattfot, hur sköter man om hortensia etc. Naturen gav dig frid och ro sa du.
Sänder Sara Lidmans uttryck till dig. "...det fanns ögonblick när jag anade att Granen visste Det Hela. vad Alltihopet handlade om."
Varmt deltagande till familjen.
/Gunilla

Min älskade dotter du var mitt stora stöd.Saknar dig så.

Syster Marika mitt eviga stöd - vem kan förstå. Saknar dig så Marika

Du skickade ett så fint födelsedags kort till min 60-årsdag den 25 juli i år. Kanske var det sista du gjorde. Texten kommer jag aldrig att glömma.
Goda vänner är som stjärnor. Man ser dom inte alltid men man vet att de ändå finns där. Grattis på 60-årsdagen, kram Marika.

Du var en mycket fin och klok vän.
Vi såg inte så ofta de sista åren men vänskapen fanns kvar och kommer alltid att finnas. Mina barn växte upp med dina och du var min sons Gudmor.

Mina tankar går till dina nära och kära..

En sista hälsning och kram från din vän.

Så sorgligt, jag saknar dig och din omtanke som du alltid gav. För mig var du den bästa arbetsledaren jag någonsin haft. Vi hann ej prata klart om våra relationer till vår släkt i norr. Ska minnas dig för allt de goda du stod för.

Tack för ditt stöd och dina råd både som medmänniska och kollega. Vila i frid <3

Så sorgligt att du inte längre finns bland oss. Jag kommer framförallt att minnas dig, för allt ditt stöd och din uppmuntran, under mina första år på socialbyrån. Du var en person att lita på....
Mina tankar går till dina barn och övrig familj.

Vi träffades 1978 på högskolan och skrev en del arbeten tillsammans. Vi blev senare kollegor och fick en hel del utmaningar i arbetet som vi löste så bra tillsammans. Under senare år fick vi ett gemensamt bokintresse och mycket diskussioner blev det. Så sorgligt att du inte längre finns bland oss. Mina tankar går till dina barn och familj. En sista hälsning, kram

Har känt dig sedan vi gick i lågstadiet. Du var det lilla yrvädret med bångstyriga lockar o bus i blicken. Så väljer jag att minnas dig, glad o sprallig och med stort hjärta.

Vila i frid. Glad att jag fick lära känna dig.