Mina starkaste minnen är från barndomen i samband med besöken hos mormor och morfar i Luleå. Min syster Gunilla och jag tyckte att det var roligt att leka med dig, att du var en mycket snäll person och att det var både mysigt och spännande när du tog oss med till din älskade "momma", eller till tant Jenny som vi sa. Från de gånger vi träffats som vuxna gjorde alla dina fina handarbeten och din stora flit verkligen avtryck.
Jag beklagar innerligt att du lämnat jordelivet alldeles för tidigt, men du kommer att leva kvar i mitt och många andras minnen.
Pia min vän och brorsdotter, jag saknar dig!
Jag önskar jag hade en sådan förmåga
att tända en hälsans läkande låga
Då skulle den särskilt för dig få brinna
få allt det onda att helt försvinna
Den skulle se till att kurvan vänder
och att du får omsorg av god händer
Dag och natt hos dig den skulle vaka
och ge dig all kraft och få hälsan tillbaka
Älskar dig min storasyster / Ann
Ditt minne lever, det kan ej jordas,
det kan ej gömmas bland stoft och grus.
Nej det ska leva i fågelsången
i blomsterdoft och i vindens sus.