Bernt Flodström

Barndomsminnen från Siggebohyttan

Jag plockade mitt första smultron där. Där vid tegelstenarna som var uppför trappen intill stugan. Syrran och jag satt där och de långa grässtråna nådde våra brunbrända sommarben. Vi fick lära oss spela krocket. Genom tunnlarna skulle kloten gå och sen så vann man. Det luktade så gott i stugan, speciellt när farfar hade kokat kräftorna med dill. Vi fick åka med ut i båten och lägga i burarna. Flytvästen satt åt så hårt, ifall att jag skulle trilla i. Det var så spännande ute på Usken. Ibland sa farfar man kan simma över till andra sidan om man vågar. Jag tänkte alltid på det när vi badade vid vassen. Undra om jag hade kunnat simmat över och sen tillbaka igen. När vi gick längst hagen påvägen hem så var det ett stängsel för korna och getterna. En gång tog jag i det och det kändes som en hästspark i arslet. Jag minns grannarna Hasse & Mariannes hus. Det var så vitt så vitt, som om änglarna bodde där. Jäklar vad fint de hade det och deras saft var god. En gång åt vi gädda ute på deras altan. Men farfars altan och stuga var den bästa. När vi fick stickor under fötterna och såg farmor Bertas gamla tavlor och dalahästar. Varje gång bilen rullade förbi alla tjugosju brevlådor då visste jag att vi var påväg till älskade farfar i Siggebohyttan.

Tack finaste Bernt att vi fick lära känna dig!
Vila i frid.

I 56 år var du min far med mycket kärlek och lite brister.
Någon ödmjukare och vänligare människa har jag aldrig träffat. Hoppas att du får ett underbart liv på andra sidan.
En sista hälsning från din son Magnus

Bernt du var alltid glad, positiv och lyhörd pratade aldrig illa om någon, du ville alltid hjälpa till.
Kommer att sakna våra stunder att prata och umgås.
Vila ifrid Berran vi kommer att ses igen 🙏️

Tack för åren 1960-1981 och för våra fina barn
Vila i frid