Kerstin Fredriksson

Min fina mormor, så var det dags för dig också att prova något annat än den här verkligheten. Vi som är kvar får leva med saknaden. Men också alla fina minnen.

Kvar här äter vi wienerbröd vid köksbordet på Älvbrinken med dig. Var är katten? Han vilar nog inför nattens äventyr att dra ihop alla mattor. Och såklart äta obegränsat med blötmat. Kanske behöver han också kolla alla utrymmen i huset, bakom alla stängda dörrar, bara för säkerhets skull. Då öppnar du gärna och låter honom inspektera.

Vi äter solskenskaka, som du bakat, på piltreven. Men det lugnet får vi bara efter att du knosat ett par feta korsspindlar som jag pipit om. Men inte är väl du rädd för spindlar? Det är ju bara Julia som är rädd för spindlar. Jag säger emot ibland. Men mest av allt är jag bara tacksam för att du räddat mig, även om du tror att jag inte är rädd för spindlar.

Jag minns ett födelsedagsfirande där ute på ön, du har ordnat med smörgåstårta, du har varit noggrann med att det ska vara en laxtårta eftersom jag inte äter kött. Mycket viktigt. Smörgåstårtan råkade ha skinka i sig, trots att det bara skulle vara lax och räkor. Och jag vet att du såg mer besvikelse hos mig än jag riktigt menade att visa. Det fick de som gjort smörgåstårtan veta, för den besvikelsen tog du på dig.

Din värme och omtänksamhet gick aldrig förlorad. Det spelade ingen roll vad du trodde, tänkte eller inte förstod i sammanhanget, du stod ändå alltid fast vid att skydda och ta hand om.

När minnet emellanåt svek dig så stod den där värmen och omtänksamheten ännu starkare. För oss i din närhet var det aldrig otydligt.

Jag hoppas att var du än är just nu så finns det ett överflöd av solskenskaka, wienerbröd och smörgåstårta. Utan skinka då förstås.
Och såklart, hälsa morfar och alla andra som är där och delar värmen med dig.

En sista hälsning

Tack förf fina barndomsminnen när jag fick åka båt och följa med till stugan på piltreven.
Brukade få gå små ärende på Konsum när du glömt något.Som betalning fick jag ofta en glass
de var stort för mig.Tack och vila i frid

Kerstin tack för att du tog emot mig när jag gjorde praktik på Tallhedens skola 1972.
Hjälpsam,snäll och en engagerad lärare med eleverna. Du lärde mig mycket om hur jag ville vara som pedagog. Träffade även dig på mitt jobb i slutet av 90-talet. Du kom fram och kramade mig och sa vad roligt att träffa dig. Det var ömsesidigt. Tack för allt du lärt mig Kerstin.
Sov gott Kerstin . Himlen har fått en ny ängel

Mormor bakade alltid de godaste kanelbullarna, gjorde den bästa palten och de bästa kroppkakorna. Jobbar fortfarande på att bli som dig mormor. Tack för allt du lärde oss barnbarn.