Ett av mina finaste minnen av dig är att du var med på Sune förlossning – trygg, närvarande, med den varma blicken som sa att allt skulle gå bra. Du lyssnade när jag behövde prata och var det bästa bollplanket.
Jag minns din generositet, omtanke, envishet och ditt skratt.

Du var klok och kunnig, social och omtyckt. Människor drogs till dig för att du såg dem, precis som du alltid såg mig. Av allt du lärde mig var det största att förstå mitt eget värde – att jag var viktig, att jag dög.

Pappa, du har satt spår i mitt liv som aldrig bleknar. Jag saknar dig, men jag bär dig med mig i allt jag gör.

Tack för allt du var. Tack för allt du gav.