Ett härligt minne från en fisketur i Vidja. Vila i frid Cim.

Saknar dig så mycket. Sov gott. Vila i frid

Vila i frid Kim! Det är alltid så ofantligt sorgligt när ett liv och livstid avslutas. För mig var du min barndoms morbror som alltid dök upp vid födelsedagar och jular, ibland som tomte (och ja, jag har vetat hela tiden att det var du!) ofta också med presenter, vanligen var det badskum i häftiga flaskor som du lagt mycket energi och engagemang på att välja. Och det är också tack vare dig som jag kan klockan, något jag tyckte var ganska onödigt att lära sig, men du förklarade tålmodigt och så övade vi om och om igen tills det satt. Och det sitter fortfarande, jag är väldigt noga med tider. Bilden är från när du och Kerstin var med på mitt bröllop 2002. Det var en fin dag. Sista gången vi sågs var också på ett bröllop, många år senare, och jag minns att jag då fick ingivelse och gav dig en stor kram och tänkte att det nog skulle dröja innan vi ses. Jag hoppas att du nu får ro!

Det känns ensamt, jag saknar dig lillebror.
Gunilla

Kim, min livskamrat
Tack för alla år vi fick tillsammans
Hej så länge jag älskar dig mest av allt
Din Kerstin