Saknaden är ogreppbar .. det är så tomt utan dej.
Ett par veckor har gått.. o inget e sig likt längre.
Älskade vännen … saknar dej ♥️
Tack för alla intressanta och meningsfulla samtal vi haft!
Fick äran att vara din granne i runt 25 år och visste tidigt att du var one of a kind. Integritet och jäklar anamma. Inget tålamod för tomt snack, det skulle innehålla nåt vettigt annars fick det vara.
Vår förening hade troligen inte funnits om du inte kämpat när de ville riva skiten. Sån var du när du trodde på något.
Tack för denna gång ❤️
♥️…farväl
Hur säger man farväl ..Du fick ett par sockor som ska värma dina frusna fötter …
O om det finns nåt … så krama min älskade Robin …
Tack min finaste för att jag fått äran att ha dej i mitt liv sen -82 .. en gåva en ynnest en lycka en glädje en alldeles magisk tid av vänskap som är mig så kär. Älskar dej ♥️♥️
För nästan 20 år sedan började jag som en lite vilsen ung vuxen på AFIG. Du var en av lärarna som ledsagade mig genom okänd mark. Du väckte nyfikenhet för arkitektur och stärkte intresset för politik. Du guidade genom historiska händelser på ett sätt som tog med min fantasi på ett äventyr.
Kommer att sakna din finurliga blick och dina underfundiga kommentarer. Tacksam för den vägledning jag fått under åren.
Tack Kenet ♥️
För några dagar såg jag en artikel om hällristningar. Så intressant tänkte jag, det här måste jag diskutera med Kenet.
Men då var du redan borta. Så outsägligt sorgligt.
Vi träffades ju på en verkstadskurs för mer är 45 år sedan. Någon verkstadsarbetare blev det varken av dig eller mig, men kursen gav en livslång vänskap och en alltid stimulerande samtalspartner.
Vi har diskuterat jordbruket under antiken, etruskerna, arbetarförfattarna, den svenska modellen, socialdemokratins förfall, funkisarkitektur och modernism, den svenska medeltiden och bondeklassens självständighet under feodalismen.
Född föreläsare och mycket beläst var det ibland svårt att få ett ord med i laget, men det var alltid intressanta samtal.
Att du var sprungen ur den småländska arbetarklassen har präglat ditt liv, även om du har allra flest akademiska poäng av alla jag träffat, inklusive ett antal professorer.
Alltid oppositionell, som när du fräste ifrån när lärarna på verkstadskursen försökte uppfostra oss. Eller som när du i din sista uppsats kritiserade dina arkeologlärare på universitetet att de missat klassbegreppet.
Man skulle kunna trott att du att var en torr intellektuell vänstertyp. Men då har man aldrig träffat dig. Du var så känslosam att du kunde röra dig själv till tårar när du berättade om Andreas och barnbarnen Julius och Esmeralda.
Hos Carina och mig har du varit en kär gäst i familjen, alltid tagit dig tid att skoja med barnen och som den skrönornas mästare du var, berätta rövarhistorier för dem.
Tack Kenet för alla år!
Per-Olof
Tack för många fina minnen från min tid på AFIG! Vila i frid..
Tusen tack för härliga, intressanta, lärorika och fruktansvärt roliga år på AFIG!
Tack för alla minnen som storebror svåger och farbror. För alla samtal om musik politik historia litteratur samhälle. Ingen kunde berätta som du, med ditt karaktäristiska sätt med händer och glittret i dina ögon. Du kommer alltid finnas i våra minnen. ❤️
Sångerna om frihet
Om rättvisa och fred
Sångerna om folket
Som aldrig kan slås ner
Sångerna om kärlek
Som aldrig kan förstummas
Ska nya röster sjunga
Ska nya röster sjunga
Så segrar inte döden
Fast åren har sin gång
Så stannar inte tiden
Den börjar bara om
För sångerna om livet
Som aldrig kan förstummas
Ska nya röster sjunga
Ska nya röster sjunga
<<Mikael Wiehe>>
Tack för ALLT Kenet! Jag kommer för alltid att bära dig med mig. Du kom att forma mycket av den lärare och folkbildare jag blev. Jag kommer aldrig att glömma fösts gången vi hade en kurs tillsammans. Hur jag fick se och uppleva hur du brann för deltagarna, kunskap, bildning, kultur, demokrati och den lilla människan. Åren därefter när vi tillsammans arbetade med och skapade ”Basåret” är bland de roligaste och mest givande jag gjort under mitt arbetsliv. Alla oändliga samtal, allt vi läste, kursidéer som genomfördes och som aldrig blev av, alla klasser, all rid vi hade i kopieringsrummet med att producera kompendier, alla studiebesök och resor. Men fram för att den vänskap och värme som växte fram. För mig och för många andra kom du Kenet att bli sinnebilden av och idealet för Folkhögskoleläraren.
Bilden kommer från en av våra resor, Kenet, trots sina vid detta lag 60 år, barnsligt lycklig, skuttandes fram med kameran i fast grepp i Le Curbusiers Villa Savoy utanför Paris. Denna iver och lust att se, uppleva, lära och ständigt söka kunskap, är Kenet!
Tack för din fina och omtänksama vänskap genom alla år. Du kommer att saknas mej.
Kenet, tack för mellanmål och att jag och Andreas kunde hänga hos dig, tack för övernattningar i tonåren, tack för roliga samtal, tack för ljusa minnen.
När jag kom till Sverige från iran så började jag studera på folkhögskola på järntorget och Kent var min lärare, han hade mycket tålamod med mig o han lärde mig historia , han var mycket begåvad lärare, jag är mycket tacksam att jag fick ha honom som min lärare. Vila i frid.
Trots att vi inte kände varandra länge, räckte den korta tiden väl för att se vilken god och varm människa du var. Din närvaro lämnade ett avtryck som jag bär med mig med stor vördnad. Tack för den tid vi fick umgås, för skratten och för din vänskap. Du är saknad, men aldrig glömd.
Vila i frid.
Det var ett tråkigt besked att få. Det var givande att prata konst med dig. Jag kommer sakna din hunger att ständigt vilja lära sig mer, antar att även detta var något vi möttes i. Jag vet inte om du kommer möta Lasse Hillersberg nu, i så fall så får du hälsa! Du kommer vara saknad, många hälsningar! /Valdemar
Du var min lärare och blev min vän.
Genom långa samtal om världsläget, politiken och samhället gav du perspektiv präglade av bildning, erfarenhet och ett djupt engagemang. Våra luncher blev en återkommande punkt i livet, långt efter att jag slutat på AFIG, och runt bordet löste vi världsproblemen med skärpa, värme och humor.
Du väckte mitt intresse för konst och arkitektur, och resorna till London och Barcelona, med städerna, stilarna och konstmuseerna som klassrum, var folkbildning i dess finaste form.
Ditt sätt att tänka, se sammanhang och utmana föreställningar kommer att leva vidare hos mig för alltid.
Du är och kommer att vara djupt saknad.
Bästa Kenet! Tänk vilka världar av arkitektur, historia och kultur du hållit upp dörren för mig till. Aldrig hade jag väl sett på husen på Linnégatan, i Roma eller i Paris på samma sätt om du inte korsat min väg. Minns dig med mycket värme och glädje. Vi ses kanske i en annan dimension!
Kenet var min lärare som bar glädjen lätt och alvaret varsamt.
Senare möttes vi igen som klasskamrater på europaprogrammet. Rollerna förändrats men inte han.
Hans kunskap var djupt men hans ödmjukhet var större.
Vi delade många fina stunder, samtal och gemensamma hopp om ett bättre och rättvis samhälle.
Nu vandrar han vidare, stilla och värdigt.
Lägg granris vid hans grav
Låt tystnaden tala där orden tar slut
Stavarna bryts, men det han stod för faller inte
Vi bär honom vidare i minnet, och tanken om en bättre värld.
Ibland räcker orden inte till, då finns bara känslor. Saknad och sorg men också ansvar att bära vidare ditt budskap och minne. . Men idag bara sorg.
Käraste bästa min lärare och vän på Folkhögskolan vid Järntorget- 35 år sedan! Vuxen klassresa till Ungern och du och jag gick armkrok över en utav broarna....har foto på det! Vi var unga och jag var nyfiken på livet precis som du och viktigaste var att du ville lära ut, lära oss elever. Jag hittade dig igen efter många år på fb, fin lunch och fika har vi haft och du har träffat min älskade vovve Trazzel! Och all nyttiga, roliga sms mellan oss! Ler! Vi ses Kenet! Här är du saknad!
Så roligt vi hade tillsammans! Vi bodde på samma gata och var klasskamrater i folkskolan. Jag tänker på alla äventyr vi hade när vi var yngre. Täljde träsvärd av grenar, band med rep och lekte riddare i skogen. Då hade stadens bebyggelse ännu inte hunnit dit. Och senare när vi närmade oss tonåren, hur du, jag och Kaj drev runt i den lilla småstaden på jakt efter lite äventyr.
Du följde med en bit in i realskolan men sen skiljdes våra vägar.
Jag minns dig som nyfiken på livet och framtiden. Hoppas du har kvar den nyfikenheten där nu är.
Tack för den vi hade tillsammans!
Tore
Tack för den tid vi fick arbeta vid din sida. Du hade en unik förmåga att förklara det svåra på ett enkelt sätt – en sann folkbildare. Men mest av allt kommer vi att sakna din värme och ditt stora hjärta. Världen blir inte densamma utan dig."
Hej!
Vi har insett att det finns många som känner Farfar (pappa) på många olika sätt. Personer vi kanske inte vet vilka ni är och på sätt vi kanske inte hört talas om.
Vi skulle bli glada om ni ville dela med er av historier om Kenet med oss. Antingen här eller i skriven form på något sätt.
Tack!
Evinnerligt saknad.
Tack för alla filosofiska samtal på kafé Zenit under de åtta åren vi känt varandra. En vän jag lärde känna sent i livet är nu borta. Våra diskussioner om film, litteratur, musik arkitektur, geologi, media och Lars Hillersberg måste tyvärr sorteras in i minnenas arkiv..
Tack för alla skratt, alla samtal och för att du alltid fanns där.
"En vän som du växer inte på träd. Jag kommer bära med mig våra minnen i mitt hjärta varje dag.Du min älskade vän … fattas mig djupt.💔😢 Tomt …inga SMS från dej varje dag under många år , min fina vän.Tack för allt ♥️
Du fattas oss!
Per-Olof och Carina
Erik, Johan, Josefin och Leo
Tack för kunskapen, nyfikenheten och värmen.
Så många samtal som nu inte kommer åter. saknad men ihågkommen.
Tack för din klokhet. Våra tankar går till Andreas, Ellen, Julius och Esmeralda
Till minne av världens bästa rafraf, lille Kenet Fingal.
Tack för att vi fick mötas!
Broder, I’ll see you in my dreams.
Mitt sista farväl
En sista hälsning
Du fattas mig ♥️