Tack

Du kommer alltid att vara Blomstervägen, cykla över skolgården, fundera över vilket himla hus det nu är igen (varje gång, år efter år), ringa på och kliva in i värmen. Min pappas syster. Min extra vuxen. Tack för allt.

Mammas hjärta låg hos familjen. Den var hennes allt. De sista 30 åren levde hon och pappa Sven-Erik i en röd liten stuga på en plats hon älskade. Dom renoverade och byggde om. Vid sidan av det ägnade hon sin tid till böcker, sjunga i kör, studiecirklar i data och släktforskning. Att resa var också ett stort nöje. Livet var gott tills sjukdom utbröt och satte stopp för ork och lust. Vi firade sista julen tillsammans, julen -25. Därefter tog sjukdomen över. Onsdag 25/2 -26 drog hon sitt sista andetag. Omgiven av pappa, mig och Dan. Lugnt och stilla. I sitt eget hem. Som hon önskat. Hon lämnar ett stort tomrum efter sig och vi, närmaste familjen tröstar oss med att hon nu funnit frid.