Vi träffade dig på Folke Bernadottehemmet på 60-talet då du var där och tränade extra under några sommarveckor och vi var sommarpersonal. Ni var ett roligt gäng killar som hade mycket bus och upptåg för er, men alltid med gott humör. Bl.a. bildade ni ett musikband - jättebra!
För några år sedan fick vi via en bekants bekant din bok: "Detta är mitt liv...." . Det var fint att få läsa den och nu äga den som ett minne.
Janne , vi träffades på Skara Stifts Folkhögskola 1970. Sedan var det i Uppsala där Du blev en god vän till min familj. Du var en fin förebild för oss under flera år. Men sedan försvann Du fr Uppsala. Och nu har Du somnat in. Du lämnar fina minnen hos mej och min familj. Tack för vänskapen .
Janne, du var en generös och levnadsglad kämpe som nu gått ur tiden och in i evigheten. Du hade många begränsningar och lika många styrkor som satte sina spår. Du hade ett osedvanligt tjurigt driv som du använde för att de som liksom du hade svårt att tala och höras skulle få en röst för rättvisa och mot utanförskap.. Du gick bl a medielinjen på Strömbäcks fhs och startade även Talhandikappföreningen, THF, i Uppsala. Du fortsatte sen påverka via nätet och facebook som ambassadör för talhindrade.
Våra vägar möttes på Strömbäck där du blev en viktig person i en brokig grupp mediestudenter, sk "medioter"..Sen fortsatte vänskapen några år med nya besök i Umeå och till Uppsala. Minns bl a då vi trängde ihop oss 5 pers i lgh köket på Ramund där vi sov över.
Är tacksam över att vi i familjen fick dela några är av ditt liv. Du fattas oss, sorgen är stor, men vi unnar dej den eviga vilan, särskilt då vi vet att din sista tid i jordelivet var extra tuff.
"Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt. Hören -, något går och viskar, går och lockar mej och beder: Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt! " Dan Andersson.
Vila i frid , Janne! / Kjell och Kersti m familj
Janne, tack för att du var en av oss funktionsvarierade. Vila i frid!
En värld av arbete, hopp och drömmar har slocknat; du arbetade hårt och din sista tid var plågsam. Dina insatser kom - och kommer än - andra till stöd och hjälp. Tack! Så nådde du en efterlängtad vila och ro till sist.