Kära släktingar och vänner. Vi beklagar er sorg och förlust!

Som barn till Ulf och Gunilla Zetterlund minns vi Kåbe som kvick, intresserad, glad, rolig, busig och skämtsam. Våra föräldrar älskade att umgås med både Kåbe och Ylva. De två paren träffades under många år ,en helg i november, för att fira sina bröllopsdagar som sammanföll da. Vartannat år firades helgen i Nora och vartannat år i Stockholm. Ibland gick firandet av stapeln på ett kryssningsskepp. Vi är så tacksamma för all glädje våra föräldrar haft tillsammans med dem.

För drygt en månad sedan gav pappa Ulf oss det ledsamma beskedet att Kåbe hade somnat in. Han älskade verkligen sin kusin Kabe och var mycket ledsen över detta. Han reflekterade över att Kåbe var äldst i släkten och att näst äldst var han själv och sa sedan att “Ja, nu är det väl min tur härnäst. Vi pratade sedan om att det var väl ändå en välsignelse när man inom en släkt får gå bort i "rätt ordning”.

Vår älskade pappa, Ulf, gick sedan själv bort den 22:a april. Det lustiga är att vi, utan vetskap om Kåbes begravningsdatum, lyckades pricka in exakt samma begravningsdag dag till pappa.. Det känns tråkigt att våra släkter därför inte kan närvara på bådas begravningar, men samtidigt känns det väldigt tryggt och fint att pappa och Kåbe har sällskap av varandra på resan vidare.

Delad glädje är dubbel glädje. Delad sorg är halv sorg.

Stora kramar fran Christine, Maria och Ola Zetterlund

Aftonlandsår

Nu smalnar stigen av mot Aftonland,
och skuggorna förlängas dag från dag
ett hotfullt moln där himmel möter jord
snart delar sig och blir en öppen famn.
Mjukt vaggas du mot ljusa gränslöslandet
där alla röster har en välkänd klang,
och visor vaknar sedan länge glömda,
och alla hälsar dej och vet ditt namn.

Nu tryggnar resan mot den ovisshet
som är vårt enda riktigt säkra mål,
tvivel och tro har slutat här sin kamp,
de vaggas båda in mot ljusets hamn.
Så ängslas ej den dag då stigen smalnar
sin resas avgångstid är redan satt,
och bortom horisonten någon ropar
en någon som för alltid vet ditt namn.

Eva Lidén 1993

Käre Kåbe, så glad jag är att pappa och jag åkte och hälsade på dig tillsammans med Ingrid förra året. Det var en riktig höjdare för mig och jag såg att även du, trivdes. Tänk så många minnen jag har av dig, särskilt från tiden då du var med på ett hörn som arbetsgivare åt mig. Jag är djupt imponerad av ditt mod som entreprenör, din nyfikenhet på människor och din stora gästfrihet. Vila i frid nu och se till att hänga lite med mamma och pappa också- råbiff vet jag inte om de serverar där ni är, men helt säker på att ni hittar sätt att roa er. Kram Mia

Stor kram

Jag tänker på dig, vet att du har det bra.

Tack Kåbe för alla fina o glada minnen. Vila i frid

Vila i frid käre Kåbe, du har en särskild plats i mitt hjärta!

Älskade storebror, du är så saknad men det är en tröst att du nu fått ro i din själ! Du var alltid så omtänksam, generös och kärleksfull. Du älskade barn och djur, särskilt hundar. Tack för alla fina minnen 🙏🏻! Sov nu i ro 🕊️!

Sov i ro efter ett fint, innehållsrikt liv.