Saknar o tänker på dig Håkan, nu håller vi på att planera mammas begravning. Jag hoppas att ni stött på varandra nu… där uppe i himlen. O att ni har fullt upp med att prata om de förlorade åren. Vi ses igen!

Det är ett tag sen, men jag minns så väl när vi lekte som barn och klättrade runt i träden utanför våra hus och hur du lärde mig hur vi kunde prata med varandra. Jag ser framför mig hur du nu obehindrat klättrar runt i stora ljusa trädkronor och pratar dagarna i ända med vänner, nära och kära som också är där du är. Du var en person jag aldrig glömmer Håkan.

När jag saknar dig mest ser jag inte längre dina händer -Då förstår jag, nu bärs du av händer större än våra.

Sov i ro älskade bror. Vi ses i Nangiala.