Tack för att ni var med och tog farväl av vår älskade mamma. Er närvaro och omtanke gav oss styrka och värme när vi behövde det som mest. Vi bär med oss er vänlighet med stor tacksamhet.

Älskade mormor,

Else-Marie och Olle ni har varit två av de viktigaste människorna i mitt liv. Ni är mitt andra hem. Mina ledstjärnor. De som formade många av de egenskaper jag värdesätter mest hos mig själv, trygghet, självkänsla, etik och moral, vänlighet och ödmjukhet, ett gott hjärta är allt.

Det som gjorde er så speciella var att ni alltid lät oss vara med. Jag och mina bröder fick följa med, hjälpa till och känna oss delaktiga. Du bjöd in oss till ditt kök, lät oss prova, misslyckas och försöka igen. Där lärde jag mig att mat inte bara är mat, det är ett sätt att visa kärlek och omtanke. Ett sätt att öppna sitt hem och sitt hjärta för andra.

Hos dig och morfar samlades familjen under högtider och helger. Där lärde jag mig att familjen är något att vårda och hålla nära. Något som består genom livet.

Många av mina finaste minnen kommer från Lillebo i Saltvik utanför Oskarshamn. Jag måste ha varit väldigt liten när jag började åka dit själv med dig och morfar. Jag minns bilresorna ner, liggande med kudde och filt i baksätet på er blå Volvo 240, med stopp i Söderköping och Tindered på vägen. Jag minns somrarna, lugnet och tryggheten.

Jag minns också när mamma någon gång sa att jag hade tappat tålamodet, och hur du hjälpte mig att leta efter det nere på Lillebo. Det är ett sådant där minne som fortfarande får mig att le.

Ett av de minnen jag håller allra närmast hjärtat är från bara några veckor innan du gick bort. Vi åt lunch hemma hos dig på Björkvägen. Jag, Emma, Majken och Lotta, tillsammans med mamma och pappa. Det var en helt vanlig dag, men idag känns den ovärderlig. Jag är så glad att du fick träffa och uppleva två barnbarnsbarn.

När vi pratade om att du hade gått bort sa Majken, knappt tre år gammal:

“Else-Marie har flyttat in i våra hjärtan med Olle och Lempi.”

Sedan funderade hon en stund och sa:

“Men sen kommer de ut igen, pappa.”

Det finns något väldigt tröstande i de orden. För även om du inte längre finns här hos oss, så finns du kvar i allt det du har gett oss. I våra minnen, i våra värderingar, i våra traditioner och i den kärlek som du och morfar byggde upp omkring er.

Tack för allt du gav oss och mig, mormor. ❤️.

Älskade mormor, du kommer alltid finnas kvar inom mig, med din humor och styrka. Tack för alla skratt och tårar, för minnena om sommar och vinter. Även nu när mina tankar far iväg hittar jag fortfarande ro i att du är med mig. Jag saknar dig oändligt, men i mitt inre är vi alltid tillsammans.

Vi minns Else-marie, min syster, med värme. Hennes glada skratt och varma kramar. Saknaden är stor.

Saknar våra goda samtal!! Tack för tiden som varit! Sov gott!

Fortsätt le och skratta som du alltid gjorde . Fick alltid en klapp på kinden och ögon som glimmade.

Vila i frid och håll en vakande hand över de dina ☀️

Varma, omtänksamma Else-Marie. Alltid så positiv och med lätt till skratt. Du kommer att vara saknad! Sov i ro!

Det ordnar sig ska du se, det var så du sa lilla mamma.Din omsorg och uthållighet. Älskar dig så otroligt mycket.❤️

Tack för alla fina minnen. Sov i ro

Jag glömmer dig aldrig min favorit person ❤️

Sov gott fina fina Else-Marie ❤️ äntligen är du med Olle igen.