Vårt liv är en vindfläkt,
en saga, en dröm,
en droppe som faller
i tidernas ström
Den skimrar i regnbågens färg en minut,
brister och faller och drömmen är slut

Med dig Lennart infann sig tryggheten och lugnet. Du behövde aldrig väsnas eller för den delen viska om hur duktig och bra du var. Du hade inte behov av att använda maktspråk. Ditt inre ankare gjorde att du lugnt och stilla kunde vara den du var. Tack för att jag fått lära känna dig Lennart. En bättre svärfar hade jag inte kunnat önska mig. Vi förändras – men en sak ska vara säkert – mitt hjärta för dig kommer att brinna för evigt. Kraaaam Lennart
”Bakom molnen kommer solen alltid att lysa gyllene för dig jag aldrig ska sluta älska” Olivia Sundberg, från diktsamlingen ”Rosenjord”.

Kära farbror Lennart ❤️ Vila i frid och krama om pappa där ni nu är ❤️

Ja, hur säger jag hejdå till någon som varit där i alla mina år?
Inga ord känns tillräckliga för alla känslor och minnen. Tystnaden och saknaden slår som vågor mot en strand.
Tack för att just du var min pappa, jag älskar dig för evigt...

Pappa, dina sista år tvingades du leva i en kropp som blev så trasig. Du kämpade utan att klaga med händer som inte längre lydde och sjukdomar som tog alltmer av din kraft. Ändå skickade du i så många år, varje kväll, sms till oss alla: en hälsning, ett godnatt. Det var ditt sätt att säga: “jag är hos er, jag älskar er”.
Jag saknar dig så, även om jag också vet att du har det så mycket bättre nu. Jag bär inom mig allt du lärde mig, allt det du i det tysta gav, allt det du i det tysta var.
Nu är det kväll för dig, pappa, du har det bra, och ditt godnatt finns kvar i mig som en stilla värme jag alltid kan vila i.
Men ändå, Du fattas mig så!