Siw Mannius

Älskade Mamma, här kommer åter mina ord till dig vid mitt tal i Valtorps kyrka den 9 juni 2016:

En epok har gått i graven. En sån förlust, en sån sorg, en sån saknad. Älskade Mamma, Mormor, Svärmor och Syster - Matriarken i släkten, du är en heroisk kvinna med stor begåvning och integritet. Så stark och varm och tryggheten själv. Du är oerhört beundrad av många, inte minst av mig själv. Mamma, du klagade inte du tänkte i första hand på oss barn och våra familjer. Du var rättvis in i det sista och behandlade oss närmaste på bästa sätt. Älskade Mamma, jag är oerhört stolt över dig och jag är så tacksam för att du är min Mamma. Du har givit mig och mina barn en trygg uppväxt och mycket mer därtill. Vilken styrka och förmåga du visat genom alla år. Du och Pappa är unika och mycket intressanta människor med stora personligheter, ni levde ett mycket innehållsrikt liv - vilken livskvalitet ! Det är få förunnat att ha detta bästa av liv. Du hann utföra många under och rädda många liv. Det var alltid så mysigt att komma hem och bara vara med dig - vi saknar DIG så oerhört mycket och du är för alltid kvar hos oss! In cordibus nostris vivis ❤️

Siw - systra mi Du var så begåvad och stark men också väldigt ödmjuk. Du använde dina förmågor att bygga det liv du ville ha. Du var drivhjulet och navet men också rodret i det du tog dig an. Din skärpa, humor och generositet var gränslös. Jag var lillasyster - vi växte inte upp ihop då du redan var på väg ut i livet som medicinstuderande och blivande läkare. Tyvärr fick vi inte tillräckligt med tid att lära känna varandra på djupet. När vi dock träffades kändes det så bra, att vi hade samhörighet och var systrar. Du - systra mi - hade önskat du fått stanna kvar längre hos oss. Men när det är dags att lämna är vi inte längre vår egen styrman. Dina glittrande ögon och ditt fina leende lever kvar i mitt hjärta liksom de avtryck du gjort genom dina livsgärningar. Jag bär ditt minne med stolthet och som förebild. Du fattas mig, men jag säger inte farväl utan på återseende i någon annan värld. Vill avslutningsvis citera vår gemensamme favorit, Albert Engström; " Jag är absolut övertygad om att ingen människa, just som hon ska dö, känner rädsla inför döden. Så gott, så obegripligt gott och underbart vackert är livet att det låter oss dö lika omedvetet som vi födas"

Du var solen, värmen och skrattet Du gav oss det bästa som livet kan ge Du gav oss din trygga och varma hand Så snar till hjälp så ofta den hann Tack för all godhet, all kärlek vi fick Tack för all ömhet vi såg i din blick Vi ville så gärna behålla dig kvar In cordibus nostris vivis

Tack för den tid vi har fått dela med dig, tack för alla fina minnen och tack för all den lärdom du gett oss. Vila i frid Siw. <3

En mamma håller sina barn i handen en kort stund i livet, men för alltid i sitt hjärta. Så sant.

Vila i frid