Tack för att jag fick lära känna dig, Maria, rätt länge sedan nu. Vi sågs mest när Kickis och Lasses barn växte upp. Ibland hälsade ni allihop på hos oss i Törnskogen, barnen sprang runt och vi vuxna tog det lugnt. Mest sågs vi nog hemma hos dig på någons födelsedag. Familjen var viktig för dig, du var den som höll ihop, alltid omtänksam och generös. Det blev långt mellan samtalen på senare år, även om jag försökte hålla mig uppdaterad om hur ditt liv var. Hade velat ge dig en riktigt stor kram. Varmaste hälsningar från Berit och Ove