Birgith Göransson | Minnessida

Maude

2017-04-07

Jag vet precis vad du skulle sagt till mig i den här situationen , "Nu blev det jobbigt för dig Maude!" Jag kan inte annat än hålla med denna gång. Du fattas mig!

Visa mer Visa mindre

Ingrid

2017-04-04

Min älskade vän det känns så tomt att inte få de dagliga samtalen från dej,jag minns första gången vi sågs ,det var att träffa sin själsfrände,vi hade så mycket att prata om. Det var så lätt att öppna sig för dej du lyssnade och tröstade när det behövdes.Vi skrattade många gånger ibland åt ingenting.Jag minns våra kvällar när vi åt wienerbröd och dricka,Tack min älskade vän för allt Ingrid

Visa mer Visa mindre

Solveig Karström

2017-04-01

Tack Birgit, min syster, för att jag fick lära känna dig. Vi fick inte möjligheten att växa upp tillsammans.........men det blev ändå ett antal år med umgänge och bekantskap som vuxna. Glädjen av att känna igen sig i varandra, hitta likheter / olikheter / släktdrag m.m., bär jag med mig varje dag. ❤❤ " Låt oss minnas de soliga dagar då sorg och smärta fjärran var. Låt oss minnas de glädjedagar då vi tillsammans var" ☀☀☀

Visa mer Visa mindre

Karin Larson

2017-03-29

Hörde av Björn... Minns när våra mammor satt här ute på gården en sommarkväll; Birgith, Cajsa och Inga, i varsin solstol. Nu går dom inte längre kring på jorden, mammorna. Vi är den äldsta generationen nu, Maude. Min mamma blev 90. Björn berättade att ni hunnit fira Birgiths 80-årsdag. Fint. Fint också att läsa att hon hade nära till skratt, sista tiden. Olle fick ta hand om Birgiths gamla fina kattherre Chaplin i helgen, när Björn var i fjällen. En trevlig bekantskap, tydligen. Jag skrev en dikt, sommaren 2014, efter att min mamma Inga dött. Den börjar så här: Mammalös nu Pappalös sen länge Föräldralös Längst ut på grenen... Jag kan skicka hela till dej, Maude, om du vill. Varma tankar och kramar, Karin

Visa mer Visa mindre

Maude

2017-03-26

Vårens första fjäril hade tagit sig över min balkongtröskel. Ostadig som den var, hjälpte jag den försiktigt ut . Då kunde den veckla ut sina bruna förtorkade vingar, och visa mig sin prakt och lyfta med vinden.

Visa mer Visa mindre

Runa

2017-03-25

Mormor! Jag har många starka minnen av dig och mig tillsammans. Hos dig fick jag äta så många rostade mackor jag ville när jag sov över, du var den som skjutsade runt och jagade den perfekta klänningen till balen, i din handväska fanns det alltid TOY och en ask med halstabletter som du gärna bjöd på. Det var dig jag alltid kom ihåg att skicka vykort till från mina resor, du uppskattade dem så mycket. Du var så generös, omtänksam och värdefull för mig. Jag saknar dig!

Visa mer Visa mindre

Maude

2017-03-25

Tröstar mig med dina skratt, som kom så lätt den sista tiden. Skratt som gjorde att du grät och fick dig nästan att tappa andan. Nu mamma är du fri den kropp, som inte längre ville samarbeta och som många gånger skapade frustration. Nu vill jag tänka på dig som en glad och fri fågel.

Visa mer Visa mindre