Imorgon Mamma skall vi till By Kapell för att ta ett sista farväl på din väg vidare. Sitter på din ramp på Sundsgatan och funderar på livet rent allmänt och hur du har det. Jag hoppas du slipper alla smärtor och plågor, vet att vi suttit och pratat om hur ledsen du var över hur livet blivit efter stroken. Du pratatde även hur jobbigt det var med reumatiska värken och hur frustrerande du var över att inte orka äta så mycket mat. Jag hoppas att du kunnat lägga detta bakom dig samt andra bekymmer. Jag vill bara att du skall veta att vi saknar dig jättemycket, saknar dina telefonsamtal dina besök hos oss hemma i Floda. Det enda som jag kan trösta mig med är alla minnen jag bär inom mig, tack och lov fick vi uppleva massa trevliga saker. Än en gång så vill jag bara skriva att jag älskar dig mamma och jag kunde inte fått en underbarare, snällare mamma. Vi saknar dig, men jag vet att vi åter en dag får se dig igen kramar från din son Johan och din svärson Magnus. Anne-Marie & Rasmus hälsar dig!
Mamma, du fanns alltid vid vår sida när vi behövde tröst och stöd med ett ömmande hjärta! Trots detta kunde vi inte hjälpa dig i din svåraste stund, när du bad om det. Den smärtan är oerhört tung att bära. Förlåt oss, vi äskar dig så oändligt mycket! Hoppas platsen du kommer till är så mycket bättre för det är du värd! Kramar i oändlighet När vi knackar på hoppas vi att du öppnar dörren. Så att vi får känna din varma famn igen!